Drygt personer delar hushåll med någon som har ett problemspelande. Trots att en stor majoritet spelar för det de har råd med och ekonomier också skiljer sig därimellan så vill de ha permanenta insats- och förlusttak som ska gälla för alla inom en nationell spelportal. Den ska ha stängt vissa tider eller vara begränsat ekonomiskt även fast människor arbetar och har fritid under olika tider och t ex internationella sportevenemang inte anpassas sina spelscheman efter detta, man kan alltså inte spela alls live och pre-match får man i så fall ha bestämt sig dagen innan om man ville spela. En renodlad förbudsorganisation. Den här typen av institutioner är vad regimen låter sig influeras av och plockar medhåll ifrån när de tar lagbeslut medan vad bolag och kunder vill skiter man i. Regimen har fört lögnkampanjer om hur hemsk spelmarknaden var innan spellicensen och väljer alltid en restriktiv linje i spelpolitiken och trots att konsumentskydd så som spelpaus och granskning av bolag inte alls är synonymt med att utbud och nöje ska förbjudas så har regimen ändå friskt blandat ihop dessa och låtsas om att det är samma sak. De låtsas om att de har legitimitet för vad de gör när så inte är fallet.

Stöd Flashback

Reg: Aug Inlägg: 4 Principiellt är mig mot regleringar som dessa, men tittar det ändå som något pragmatiskt bra i det här fallet. För det första verkar inte förändringarna vara baserade på att jävlas, utan faktiskt gällande att minska incitamenten att locka in torskar i fällor. Det verkar, såsom många skriver, inte blir förbjudet att spela, utan enbart förbjudet att promota och locka till det. Utöver det verkar makten ha agerat utan egenintresse här, vilket är lovande. Spelbolagen fyller nämligen 2 väldigt bra funktioner förut dem idag: 1. Spelbolagen finansierar ett stor del av de propagandaorgan såsom understödjer dem, t. DN, Aftonbladet samt många TV-kanaler. Nu får de återfalla till tidigare annonsörer, som inte tycks vara villiga att matcha de priser som spelbolagen kan matcha.